Arkiv för mars 16, 2008

(II) years ago..

Jag har bloggat jäkligt länge om man ser bloggning som en term för virtuell dagbok. Redan för 6 år sedan började jag dagligen skriva inlägg likartade med dessa (fast dock lite mer av de desperate I-love-him posterna, haha) och publicera dem på Lunarstorm. Jo, jag vet, lunar liksom, men enligt Svenska Akademiens ordlista är en blogg en virtuell dagbok och i sådana fall kan jag kalla det en slags blogg.

Det som är roligt med att blogga eller föra någon slags skriftlig redogörelse över dagens tankar och händelser är möjligheten att sedan titta tillbaka på hur man mådde och kände för ett år sedan. Nostalgi förstår ni, jag älskar nostalgi.

Således tänkte jag nu, mycket behjärtat, dela med mig av blogginlägg från 16 mars 2006 (hade inget från 16 mars 2007) och snälla, rara ni, ha i minnet att jag endast var 14-15 vid den tidpunkten, därav språket och de 1000 glada gubbarna:

Today is the day, or not :)
Tors 16 feb 2006 18:22

tjoho! :)

hm, bryr mig inte nämnvärt faktiskt, jag har lärt mig hantera det nu ;)
haha, lev ditt lilla liv. I don’t forbid you or anything.. :)

hahaha, jag är så göööörpositiv typ jämt nu, så därför är det tråkigt att skriva här, för när jag brukar skriva här, så brukar jag typ vara negativ och deppad och allmänt jobbig.. ;) åååååå, det orkar jag inte nu. för jag är glad. GLAD!

det händer lustiga saker HELA tiden, det är typ som om du läser mina tankar eller nått, det är totalweird, men.. who cares :) spelar ju ingen roll om du vet vad jag tänker, ingenting kan bli pinsamt inför dig typ, jag har redan gjort bort mig så mycket, det har mer blitt en vana ;) haha.

oho, men nu ska jag gå och göra nått vettigt istället.
Kanske dansa, det är phetroligt, spec. magdans ;) OH! < vill gå.

men men.. snart äre’ sommar ;)

puss och hej! ha det fint.
 
 

Kommentarer (1) »

Jag blir hellre lycklig ensam än med någon annan

” Och vad vet du om kärleken
Förrän du förgäves hatat den
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna
För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva

Han kommer aldrig tillbaka
Han kommer aldrig tillbaka

Sprid ut bensinen över solnedgången
Riv ner staden
Häll ut havet ända bort till horisonten
Tysta ner musiken
Han kommer aldrig hit igen ”

Nästan alla jag känner hatar Håkan, men förutom att jag förstår att hans scensätt kan irritera mer softifiskerade lyssnare ser jag inte hur man inte kan älska göteborgaren och hans underbara låtar. Hans texter är fab på ett knasigt, tonårsaktigt, vi-lever-för-idag vis, han trollar med orden och leker med rytmer och nästan alla Hellströms texter är alldeles, alldeles underbara och sårbara och fantastiska.

Dagens MÅSTE-GÖRA-INNAN-DÖDEN: se en konsert med håkan h! (har värsta chansen i sommar då han kommer till PDOL, men konsert själv.. njaee..)

Lämna en kommentar »

Språkligt ingenium ingen garanti för extra bloggcash

Visst vore det roligt, men helt ärligt så kan alla i dagens reklamklimat inte tjäna pengar på att blogga, tyvärr. Enligt en av våra mest diskuterade bloggerskor denna vecka handlar allt om att nischa sig, men oh nej, jag tror fortfarande inte på faktum att en nischad politisk eller samhällsdebatteringsblogg kan tjäna hackor. Vill du som ung stoltsera med att inkassera dubbelt så mycket i årsinkomst som en vanlig svensson med din dubbla arbetslivserfarenhet, gäller ingenting annat än att flitigt omskriva de senaste modetrenderna och hetaste skoköpen. Tråkigt tycker jag, duktiga bloggare inom andra kategorier borde även de få lön för mödan. Om det nu handlar om det? Om jag får säga det själv så finns det vissa bloggudinnor som totalt säljer ut sig själv till förmån för specifika produkter. S.k. recensionsreklam, där bloggaren får hem en produkt och ombeds recensera den på bloggen, resulterar i de allra flesta fall i en jättehög poängbedömning, minst 4 av 5, och ja.. vad gör man inte för fortsatt ‘förtroende’?

Nåja, vissa må kalla det avundsjuka. Och så kanske det är. Jag har liksom alltid trott på att mina skriftliga begåvningar skulle hjälpa mig nå toppen, men jag tvingas nu inse, att bloggning nog inte är det rätta forumet för kvalitativa debattinlägg och skriftlig excellence.

Kalla mig gärna självgod, men hittills har jag inte stött på någon blogg som överbeträffar min vad gäller språklig kvalité. Fast i slutändan, vem fan verkar bry sig om det?

Kommentarer (1) »

Diplomat eller caféägarinna?

Tänk vad lätt och bra och fint livet kunde varit om man hade haft en enda stor dröm att uppfylla innan livet tar slut. Ett mål som man kan fokusera på hela tiden liksom, bara titta framåt och välja smart, armbåga sig fram.. och sen är man där.

Jag trodde att, vafasen, jag kommer aldrig ha sådana där ‘vad-vill-jag-göra-med-mitt-liv-problem’, för jag har alltid haft typ tusen drömmar och karriärsalternativ. Men sen jag började gymnasiet har alltid blivit så mycket jobbigare. Jag vet inte alls vad jag vill göra med mitt liv, ingenting känns sådär.. wow, detta är verkligen min grej. Med ett IB-diplom får man typ alla möjligheter i världen, men whatever.. spela roll när man ändå inte vet vad i världen man vill hålla på med. Alla som går på IB gör det för att i slutändan typ bli fab doctors eller liknande, men jag.. öh, jag kanske vill starta ett café? haha.

Nej, jag vet inte. Diplomat har funnits på min topplista länge, men på något sätt känns det som en omöjlighet att nå dit (trots att min svenskalärare vittnar om att jag faktiskt har stor möjlighet att klara det om jag ger det några försök), har hört att man typ måste ha föräldrar med ytterst respektabla yrken osv., SÅ DAMN WRONG.

Men just nu känns det ändå som dessa är de intressantaste alternativen: Diplomat, Utrikeskorrespondent, Journalist, Mellanösternexpert, Religionsprofessor, Egen företagare eller vilket jobb som helst med grymma res- och utvecklingsmöjligheter.

Vad det gäller universitetsutbildningar har master programs typ aldrig varit ett alternativ, jag måste få blanda själv för annars funkar det inte. Jag vill läsa ton med kurser, typ femtioelva språk och massor med religon, stadskunskap, politik..

Jag vill veta vad jag vill.

Lämna en kommentar »