Ikväll/eftermiddags har jag rannsakat mig själv. Det är inte så himla subjektspecifikt faktiskt… dock – gör ont. Nu flyttar vi. Nu far vi. Har ingenting mer här att göra. Hejdå föralltid, hörru. You failed to realise, now it’s too late.
JAG HATAR FRIHET. För många val – för många att svika. Jag sviker mig själv hur som också… Trygghet, stabilitet men möjlighet till frihet. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHH. Jag går sönder inuti nu.
Keep on bitchin’ me, life.
Grattis, I saw this coming. See? My intuition is crazily accurate. Jaja, är man så jävla dum att man förlåter sådan skit tänker då inte jag vara den som stöttar då ditt hjärta klipps itu med rostig kniv (igen). Iddi. Jag ger det högst två dagar, sedan är du back igen. Nice.
Och det där multiföretaget inom klädbranschen höll på att gå i konkurs, herravdelningen gick så jävla dåligt, men trots leverantörernas missnöje och ovilja att fortsätta är de nu igång igen. Herrklädesleverantörerna fejkar sitt intresse i företaget endast och allenast för att inte skada damavdelningen. Cred, eller nått. Fucking sweet.
Åhå, lär bli utgång med S på lördag. Behövligt.
