juli 23, 2009
· Arkiverad under Ännu en anekdot
Alla småflickor drömmer om samma sak, det gjorde jag också en stund, innan jag crashade in i den riktiga världen typ 5 år för tidigt för mitt oskyldiga jags bästa. Men, det är så sött ändå, jag avundas dem så ibland, men är ju samtidigt glad att slippa vara i deras situation, är fan inte klokt hur mycket småungarna är beredda att göra för nått, till råga på allt, random svins uppmärksamhet. Tävlingen och hetsen slapp jag, I’m so fucking glad för det… kan inte vara kul.
Det här är det enda sättet jag är vuxen på.
—-
Jag ska ta tag i det.
Det finnes en mening med allt di människorna göra.
juli 23, 2009
· Arkiverad under Ännu en anekdot
My God, mitt hjärta dör fan av detta. Jag sitter som på nålar 24/7, kan inte koncentrera mig… är så jävla pissed på mig själv. Och frustrerad. Liksom… jag får fan ett sammanbrott inom 20 timmar om jag inte gör nått åt detta. Men vad göra? Och sen that one too, my lord… det stör mig fast det inte borde göra det. HJÄLP MIG… ge mig råd.
Jag vill inte sitta här och hata situationen och inte göra nått åt den, det är så jävla loseraktigt och så jävla likt det jag som jag var före det här året började.
Why can’t we just keep it on an innocent level?
‘cuz life’s decided to hate me.
