But I see your true colors
Shinin’ through
I see your true colors
And that’s why I love you
So don’t be afraid to let them show
Your true colors
True colors are beautiful,
Like a rainbow.
Show me a smile then,
Don’t be unhappy, can’t remember
When I last saw you laughing
If this world makes you crazy
And you’ve taken all you can bear
You can call me up
Because you know I’ll be there
And I know you’ll be there.. Jag trodde aldrig jag skulle våga tro på det någonsin. Men jag tror på dig, för du visar för mig, gång på gång, att du är där. När jag behöver dig som mest, och också när jag inte behöver dig. Du finns i mitt liv, och du lovar inte att göra det för alltid, men så länge du finns i mitt liv finns du också verkligen där för mig. Kanske ibland mer än mina närmsta vänner. Och du vet att jag inte vågat lita på människor, men du har ihärdigt väntat på mitt förtroende. Och vackra, snälla, underbara, du har mitt förtroende. I dina händer, i dina armar, är jag trygg. Och jag är inte “låstastrygg” som när jag lutade mig mot hans armar, de som varken ville eller orkade finnas där som stöttepelare, de som bara ville ha mig nära kroppsligen, men inte orkade ha mig nära själsligen. Hos dig är jag trygg på riktigt.
Du tycker om mig. Du ser mig. Och det är kanske inte butterfly lovin’ men det är finare än något jag någonsin haft i hela mitt liv, för jag är sann med dig. För jag sa det ju tillslut, den korta versionen… “jag kan inte ljuga för dig” och du insåg själv värdet i mina ord, att det absolut inte är något jag säger varje själ: “det är stort”, ja, fina människa, det ÄR stort.
Och vi skiter i syften och femininum(x)maskulinum för en stund nu och bara värdesätter det fina i att ha någon som bryr sig om en.
