Jag har en ny blogg. 

Men du får bara besöka den om du lovar att inte nyfiket läsa och sen sitta och knipa käft. Jag behöver veta att någon ser. 

www.listenbutdontshutup.devote.se

Du har fått nya kompisar: japp
Du har varit i ett annat land än Sverige: jadå, inledde 2009 utomlands ju
Du har bowlat: ja
Du har skolkat: ja
Du har fått bra betyg i skolan:  jodå, jag är nöjd
Du har varit ledsen: ja, mycket ledsen 
Du har varit glad: absolut  
Du har druckit alkohol: jajamen
Du har blivit kär: haha, blivit är väl fel ord
Du har kännt dig sviken: ja 
Du har kännt att ingen har sett dig: ja, minns speciellt ett tillfälle…
Du har suttit vid datorn mer än du brukar: ja!
Du har solat solarium: japp
Du har badat i havet: jodå
Du har varit på fest: haha, jaa
Du har rökt: nejnej
Du har snusat: nej
Du har varit sjuk: ja
Du har spytt mer än på fyllan: ja
Du har bråkat med dina föräldrar: ja, speciellt med mamma
Avslutat ditt medlemskap på lunar: haha, nej
Någon har sagt att du är snygg: japp 
Bråkat med din älskling: vem är min älskling? 
Strulat med en främling: nepp
Bråkat med en från samma kön: ja 
Varit så full att du knappt minns något från den kvällen: nej
Gråtit för att ditt liv är misslyckat: jo
Pratat i telefon i mer än 1 timme: jadå, mer än tre timmar också
Kramat någon av samma kön: ja
Kramat någon av motsatt kön: ja
Köpt något till en vän: ja
Köpt något på ICA: ja
Gjort illa dig: hm… säkert.

TC kanske kunde vart värt på fredag, Ken Ring kommer har jag hört… Lär ju vara folk ute då liksom, men undra om någon hänkar, TC är ju inte värsta hitten of experience, but we’ll see… Känner mig inte så mäkta sugen på fest heller, but things may change.

Skall försöka planera in vettiga aktiviteter i mitt liv varje dag, så tills vidare:

Torsdag: städa i garaget med pappa, planera livet med Sophie, städa färdigt i mitt eget rum once and for all, läsa på om jobbcoaching
Fredag: jobbcoachingmöte 10.00, jobba, TC?
Lördag: jobba, analysera DD? 
Söndag: jobba
Måndag: kolla upp min finansiella situation, städa
Tisdag: fixa med studentlitteratur osv.
Onsdag: SPA-dag
Torsdag: Manifestation för kvinnofrid 16.00-18.00
Fredag: jobba, IB-ceremoni 19.00
Lördag: jobba
Söndag: jobba

Don’t speak, I don’t need your reasons, don’t tell me ‘cuz it hurts.

ALLTSÅ wtf är ditt problem? Fan vad jag hatar att du beter dig som ett svin mot mig! Dra långt åt helvete din jävel.

De ögonen äger mig…………….. ÄGER MIG. De ska äga mig. He är ett pussel som klickar perfekt, pusselbitar som matchar.. fo sho, yeah yeah…

Vi har alla varit där, skulle tippa på att minst 15% av mina vänner och bekanta befinner sig där just nu. Men alla faller inte lika hårt, alla har inte hopp som aldrig dör (för hur fan ska hoppet dö när det alltid räddas precis innan luften tar slut?), alla behöver inte uthärda det i 50 % av sitt liv, 90 % av sin vakna tid. 

Jag är doomed. Och du är körd.

Jag älskar mina vänner, det är det enda jag vill och orkar säga. Vänner och bekanta, ni betyder så mycket för mig, ni är så góa och glada och söta och omtänksamma. Ni är positiva och peppande, ni är bäst. Ni lever och med er så lever jag också. MASSA LÖVIN!

Dudå, är du min vän? Me don’ know, darl, me don’ know.

Nu är jag off to baking caaaaake ;D 

Peyz and Lövin’ bitches!

Idag har jag varit småduktig, har städat en del och sådär, bravisimo!

När jag tänker tillbaka så inser jag att mitt liv var mycket mer strukturerat och hälsosamt förut, typ högstadiet/ettan, sen kom IB och satte stopp. Jag menar… det finns grejer jag saknar. Jag hade så bra balans förut.

I en underbar, välbalanserad värld: 

• Vaknar jag 08.30 varje dag
• Äter jag endast frukost, lunch och middag, och då nyttig sådan
• Dricker jag åtta glas vatten per dag
• Börjar jag varje morgon med att springa 30 minuter eller powerwalka 45 minuter
• Besöker jag BodyCombat-, Spinning- och BodyJam-pass varje vecka
• Gymmar jag två gånger i veckan
• Har jag Sara-dag på torsdagar, vilket inkluderar ångbad, ansiktsmask, peeling, handfix, fotfix, hårinpackning, tidningar, filmer, tv, skriva, måla, pyssla
• Har jag städdag på måndagar: plockar till i rummet, dammsuger, dammtorkar, vaskar, byter sängkläder varannan vecka
• Stoppar jag in kläderna i garderoben varje morgon
• Unnar jag mig professionell fotbehandling och ansiktsbehandling
• Läser jag alltid innan jag går och lägger mig (dags att beta av 100-böcker-listan)
• Lagar jag middag på onsdagar
• Kollar jag upp min ekonomi varje måndag
• Går jag långpromenader varje kväll
• Hör jag av mig till vänner och släkt varje vecka, minst!
• Utför jag en av följande storuppdrag varje vecka:

1. Sortera fotografier och stoppa in i album
2. Skriva in recept i någon anteckningsbok
3. Rensa lådorna i vita hyllan
4. Rensa lådorna i gustavianska byrån
5. Fixa i städskåpet
6. Fixa i rokokobyrån i syrummet
7. Fixa till däruppe (2 veckor)
8. Ordna till i badrumsskåpet
9. Städa i bastun
10. Städa i garaget (2 veckor)

• Lär jag mig leva utan dig i mitt liv

Jaja, time to move on. Jag kan inte leva med den här helt obefogade svartsjukan längre, det funkar inte, det tär på mig. Jag har ingen som helst rätt att känna såhär, för jag har liksom inget patent. Vill du sno min uppfinning, så fan, inte orkar jag bry mig… jag vet dock att du kommer lyckas sämre. För du är sämre. Det här med design är ingenting för dig och dessutom är nog idéen inte helt välutvecklad. 

Prata på, bara… Kämpa lite gumman, it might work out. 

Själv ids jag inte… det kostar mer än vad det smakar.

You could have your choice of men but I could never love again
He’s the only one for me, Jolene
I had to have this talk with you, my happiness depends on you
And whatever you decide to do, Jolene.

Jolene, Jolene, Jolene, Jolene
I’m begging of you, please don’t take my man
Jolene, Jolene, Jolene, Jolene
Oh, Please don’t take him just because you can.

You don’t know what he means to me, Jolene.

————————

Hur mycket du och du och du och du nu än tror att ni är in need of him, hur säkra ni än är på att ni loves him more than anyone has ever done, så har ni fel, okej? Ingen har mer rätt än jag i frågan, ingen av er. Ni vet ingenting, ni sitter där totalt jävla ovetandes om att det finns ett otal andra grubblande brudz med i bilden… ni fattar inte att jag borde vunnit igår typ, om era regler appliade. 

För ni är fjortisar – ni vet inte vad lovin’ är. 

och jag hatar att jag fick erfara vad det innebär att älska någon den hårda, långa vägen.

Hej. Detta kommer bli oerhört osammanhängande så förbered er. Kanske långt och ärligt också, så var beredda på det med.

Beredda? Okej, let’s go.

Jag sitter här och gråter. Mitt tangenbord behöver aldrig torkas av, mina tårar rengör det alltid så fint, every once in a while. Nej… det här blir för klyschigt och moody, för finslipat… det låter fejk och skämt. Men ärligt, jag sitter här igen. Som många, många, många kvällar innan och stirrar på en jävla dataskärm, förkrossad för att 1) det finns för mycket konkurrens, typ hundra fb-brudar 2) du måste ju hata mig eftersom du aldrig startar en konversation på msn, och 3) jag kan inte leva utan dig. 

Trean känns klyschig, liksom oerhört överanvänd, men när jag präntar ned dem orden, vänner, då kan jag lova att jag menar det. Jag menar vartenda ord. JAG. KAN INTE. LEVA. UTAN DIG. 

Fan. Det här blev inte långt. Inte osammanhängande heller… men ärligt. 

Jag vill inte mera.

Jag kan inte sluta vara sur. Inte ett piss går min väg just nu, allt är så långt åt helvete som det kan bli. Jag behöver en fast, stabil och trygg punkt i mitt liv, något att falla tillbaka på när allt är så här instabilt… någonstans att ta vägen, någonstans att fly från allt det här. KAN JAG FLY? Skulle det funka? Kan jag liksom bara sticka härifrån och sedan glömma och gå vidare? Jag har verkligen mina doubts. Det skulle inte hjälpa.

MEN VAD SKA JAG DÅ TA MIG TILL? Jag vill ju inte stanna här hela livet… bättre att må dåligt i NYC istället, I guess.

Tack du jävligt brighta krönikör på NSD som skriver sanningar jag redan vet. Jag behöver inte höra dem igen, jag hatar att slå upp min morgontidning och mötas av den rubriken det första jag gör. Jag vill inte höra det.

Jag vet att det är sant, men snälla, bespara mig att pränta in det med bläck i min hjärna. Eller vafan, gör vad du vill. Skriv vad ni vill, försök övertyga mig med triljoner ord, gör det. Min hjärna kanske ni når, det gör ni nog… Men mitt hjärta, skribenter, saktyckare och viktigpettrar, mitt hjärta är redan fullt med bläck… som säger allt ni inte vill jag ska säga.

Jag är en Rebecca L. Jag vet.

MEN… det har vuxit fram. Det var ju inga L-I.S-ögon jag såg in i från början.

Ett tag sen jag skrev. Man kan således kanske tro att mitt liv varit mer eller mindre bekymmers- och grubblandefritt, men si så är det icke, mina vänner. I’ve got hell a lot of ‘em troubles every fucking day.

Får jag börja med att säga en kort liten sak: *Censur*, jag hatar dig. Varför gör du såhär mot mig hela tiden? You always did… finns ingenting som drar mig upp från så djupa vatten, ingenting som sänker mig lika långt ner igen. Älskar du makten över mitt välbefinnande så jävla mycket att det är värt det? För vad fan kan du få ut av det annars? Eller har du bra och dåliga dagar? Snäll- och elakdagar kanske? När du ser mitt namn där på någon dammig dataskärm, tänker du då medvetet ”idag ska jag vara snäll mot henne” eller ”idag ska jag ignorera henne totalt”? Jag vet inte vem jag är hos dig, men jag är less på att jag bryr mig. Du har kontroll över hela mitt jävla liv, och det är fan inte en grej jag bara säger för att uttrycka min ilska på något sätt, nej helt ärligt, *Censur*, varenda val jag gör i mitt liv påverkas indirekt av dig, varje andetag jag andas. Jag blockerar mina drömmar, jag manipulerar min framtid… jag hade inte suttit här annars. 

Och jag vet att du inte kan styra över det, lika lite som jag kan. Men snälla… tänk igenom allting och kom igen om en vecka. Längre pallar inte min själ med. Efter en vecka måste jag göra nått drastiskt. Var beredd på ett telefonsamtal.