Wordle är en kul sida för skribenten. Här kan man testa vilka ord som man mest frekvent använder. Jag plitade ner mitt bloggdomän, och det verkar som jag snöat in mig på ordet ”dö”. Inte så jätteförvånande, jag är rätt känd för att använda dödsrelaterade ord som kraft-/överdriftsadjektiv. Dock skall noteras att Wordle endast registrerar de inlägg som finns på bloggens framsida vid tillfället.
[KLICKA PÅ BILDEN för att förstora mitt tagmoln, alternativt skapa ett eget!]
Ibland blir man så hemskt glad för andra människor skull. Jag känner med denna person (let’s call ‘it’ U), jag önskar U all kärlek i världen liksom. Och jag känner en enorm lättnad då U verkar ha insett att skrivandet är ett underbart reflektionsforum, för jag tror U behöver reflektera över vad som händer just nu. Gör det. Det kommer bli bra.
Själv har jag ju använt det skrivna ordet för inre reflektion i åratal. De åren ekvivalerar en lång, beständig period av mitt liv som jag känner bara måste få ta slut nu. Eller fortsätta i annan form. För tre år sedan rätt precis så levde jag med detta så intensivt så jag grät varje kväll. Varenda liten jullovsdag avslutades med ett tåröveröst tangentbord och en massa ord på en dataskärm. Ord som skulle förklara min kärlek. Men för tre år sedan såg jag också, för första gången på riktigt kanske, inget ljus whatsoever i tunneln. Jag visste att det inte för allt i världen någonsin skulle kunna bli så fint som jag alltid velat att det skulle bli. Och samtidigt insåg jag att jag hyste ärliga känslor för människan. Dilemma.
Jag skall, min vana trogen delge er min skriftliga känslologg från den tiden (såg förresten att söta Sandra, bloggerskan bakom en av mina favoritbloggar börjat med denna tradition).Det hela började nog alldeles innan jullovet, personen i fråga war gerade zurückgekommen och jag hade under den tiden förstått djupet av allt, att saknaden var ärlig:
When I got that feeling, I want sexual healing.. Mån 19 dec 05:17
SO CLOSE, no matter how far..
I REALLY WANT YOU, BADLY!
jag borde prata med dig, jag har aldrig någonsin tagit initiativet till att börja snacka med dig, och det var ju därför du blev less på mig, jag vet ju det. men.. jag vågar inte.. rädd för min egen själsfrände förfan.. hemskt.. vi är så lika så det är sjukt.. jag blir nästan rädd, och han vet så mycket om mig som jag inte trodde han visste, som jag aldrig sagt eller som jag aldrig trodde han skulle komma ihåg.. SpooooKy.
måste sova nu. uppdaterar imorgon, puss.
Duuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu, det är bara dig jag älskar.
jag vill ha en kram.
jag är jättetrött, skittrött… fan. fattar inte varför.. jag vill gå och lägga mig.. KOM!!!!!!!!!
jag saknar dig grymt mycket. livet är en grym gåva ibland.
——————————————
Jag har berättat det. Shiiiiet.. jag trodde aldrig jag skulle göra det. ALDRIG!
Jag skakar i hela jävla kroppen, jag är sjuuuuuuuuuuk… fan det är sant. jag skakar.. på ritkigt.. skit mkt.. men nu är det sagt, någon vet… och det känns så jävla bra 
——————————————
Hej, jag är deprimerad.
Jag fattar inte hur jag ska göra.. Ååååå..
Jag vill aldrig glömma er eller någonting.. jag vill alltid komma ihåg, ha minnena tillsammans med er och inte bara komma ihåg dom själv.
JAG SAKNAR DIG SÅ JÄVLA MYCKET! det är helt ofattbart..
klarar typ inte en dag till..
Du ska veta hur mycket jag saknar dig, jag tror fan du vet det.. för jag är inte jättebra på att dölja saker. Det vet du ju sen förut .. ;P haha. Men jag fattar inte hur jag ska klara mig, nu är det i alla fall uthärdligt, jag ser dig ju trots allt väldigt ofta, och det räcker helt okej. Men sen, fatta, jag kommer grina ihjäl mig.
KÄRLEK ÄR EN GRYM GÅVA.
—————————————-
Jag tror inte direkt jag kan stå för detta idag. Vi är inte så lika. Men jag grät ihjäl mig lite när den dagen kom, det gjorde jag. Men hey, idag lever och frodas jag ju, right? Kärleken är inte lika desperat: dö-eller-kirra-det längre…
Efter veckor av totalt frånvarande bloggstatus är jag äntligen tillbaka. Oh, how I know you guys have missed me. Har haft rätt gott om läsare trots inläggstorka.
Vad har jag då erfarit och åstadkommit under dessa flertalet frånvarande dagar? Ja, jag tänkte att jag skulle försöka återge denna vecka med ett antal kategoriserade anekdoter…
- JAG: har bokat klipptid på nya Salong Stil samt besämt skolavslutningsoutfit. Det blir min underbart vackra, mönstrade, färgglada sidenklänning från Patricia Field tillsammans med mina absoluta älsklingar: de nyinköpta, rosa princesspumpsen från Friis & Company. Till det blir det nog gårdagens fynd: en supersöt, rund och citrongul chanelinspirerad väska från Gina Tricot. Alternativet där är ett annat väskfynd från gårdagen som jag nog värderar än högre: en balinspirerad, rosettdekorerad handväska i världens underbaraste djuplila nyans. Vad väljer då accessoarpinglan nummer ett till detta? Tja, klänning är superdekorativ i sig så denna gången kör jag nog simpla accessoarer; snygga örhängen och mitt diskreta love-makes-the-world-go-round-armband från Cocoo.
- BODEN/HEMMA: som alla säkert vet har Boden under veckan gått under öknamnet ”Brolles översvämmade håla”. Vattnet steg och steg och steg och till slut forsade det in över vägarna och stigarna. Folk fascinerades något så otroligt av detta och fotade och förundrades. Hm.. Green House Effect, Global Warming.. I say no more. Il est terriblé. Förövrigt förlorade Bodenkören kampen i TV4:s lördagsunderhållning(?) Körslaget. Besegrade av Mora med 50-48. Synd. Med objektiva glasögon på mig anser jag ändå att Cans kör hade aldrig vunnit utan musikarrangemangen runt omkring. Vad är Oh Fortuna utan de mäktiga instrumenten liksom? Och sista låten gjorde Boden utan tvekan bättre. Passion before Power. Angående hemma som hemma hos mig så har jag väl egentligen ingenting att säga. Det är stökigt i mitt rum som alltid – men jag reste faktiskt på rumpisen och städade garderoben idag. Kan inte leva med stökig garderob. Jag älskar och värderar mina klädtillgångar alldeles för mycket för att låta dem förvaras under sådana omständigheter.
- SKOLAN: haha, denna punkt borde helt klart förtjäna mest plats, för vad upptar min tid om inte IB? Damn it vad jag ångrar mitt val ibland. Nåja, jag älskar samtidigt utmaningen och den mysiga IB-tryggheten som infinner sig i Björknäsgymnasiets N-korridor under veckodagarna. Läxmässigt så har jag just skrivit mitt WL-utkast, jag bestämde mig för titeln ”En jämförelse över avsiktligt karaktärsanvändande i Jane Austens Stolthet och fördom samt Väinö Linnas Okänd Soldat”. Tror det kan bli riktigt bra, unikt och fint. Jag älskar dessutom Okänd Soldat. Den borde alla människor läsa. Fantastisk krigsskildring. För övrigt har vi fått information om typ alla Internal Assessments nu. Sedan har vi ju the beloved E.. ja snälla, jag vill inte ens nämna den fruktansvärda uppgiften vid namn. Mitt first draft är inte färdigt fast det borde varit T tillhanda för en vecka sedan. Fråga mig inte varför. Jag vill inte svara. Jag hatar E…, Oj! Jag menar ”ni-vet-vad” för tillfället. Vill aldrig mer höra talas om ordbajset. Sedan måste jag även slutföra en labbrapport och labbrapporter är så inte min grej, jag försår bara inte hur de ska utformas och hurfasen jag skall komma fram till solklara slutsatser gällande en bakterieodlings tillväxt. Men jag gillar biologi, så jag ska försöka fatta så jag bara kan få mina 6-6-6 poäng och tadá – done with that crap. Hittills har jag bara belyst alla negativa, jobbiga skoluppgifter men det händer kul grejer också. Mitt och Sophies splendid CAS project är en sådan grej. SKall berätta mer om den till veckan.
- KÄRLEK och VÄNNER: tja, händer det något på denna fronten? Haha, såklart det gör. Alles ist schpleeeendid, haha. NOT. Är fortfarande mycket irriterad över någons alldeles för icke ursäktbara beteende. Vad skall jag göra? Jag pallar inte med att den här personen tror att jag inte fattar något för jag hatar när folk tror att de kan lura mig. Ingen kan lura mig. I’m the Queen, I’m on top of the world, baby. Otroligt att ingen annan verkar genomskåda det genomskinliga äckliga sättet. Nej, personen är inte min vän. Jag klarar inte av energitjuvar och falskfläskon. Löööve? Don’t ask. Och ni nu måste fråga så skall jag förse er med några nyckelord: 1. va? 2. baile estrés 3. mumak muzike + passion. Hoppas ni tar er tid att att ta reda på vad jag menar, haha.
- SHOPPING: var i Luleå igår och hittade två riktigt fina väskor, ett undangömt marrimekkolinne (yes!) och en riktigt schyst, klassisk, finare feminin topp. Plus en massa mer förstås, men skulle jag rabbla alla mina inköp varje gång skulle det beröva mig på värdefull tid. Så jag låter bli. Men oj, föresten, kom på att jag såg JORDENS UNDERBARASTE KLACKAR på Zotano. Självklart var märket Bronx Shoes (de gör grymt coola pjucks!) och självklart var skorna feminina och rosa och höga. Riktigt, riktigt heta, med cool ihålig klack. MÅSTE-HA. Varför köpte jag de inte? Varför?! GAhHHAAAA.
- ÖVRIGT: nästa vecka börjas det med övningskörningen, joggingen och målningen. Mina naglar är härligt färgglatt lackade i guld, rosa, mintgrönt, ljusblått och diorlila. Det var coolt med multifärgade händer. Riktigt coolt. Min jacka är för övrigt fräckast i stan. Många främmande människor kommenterar den. Den är adoreable, praktisk och så ”Sara”. Perfectimó, men jag vill inhandla en kappa också, att ha till alla mina vippigkjol-outfits. Mamma har föresten köpt sig mycket gulliga ballerinor i den finaste blå färg jag sett. Dyra men supersköna. Jag vill äga dem. Hoppas jag får ärva dem.
- SLUTLIGEN: puss! أنا أحبك
En mycket kort ankedot är det enda jag kommer dela med mig av ikväll, men ni kan lita på att jag kommer utveckla det sedan.
Jag klarar inte av tröga, trångsynta människor, och det finns en bloggerska i detta avlånga land som representerar båda dessa egenskaper allt för väl. Jag finner helt enkelt inte hennes blogg läsvärd längre i och med hennes stora svårigheter att förstå andra människor, we’re talking no mercy baby och det är inte okej. Förståelse är ytterst viktigt i denna värld, så tro mig, jag har försökt använda de mest välvalda ord för att få denna människa att inse att det alltid finns två sidor av saken, för att få denna person att bredda sina kunskaper, men personen i fråga verkar inte ha lust att lyssna på mig eller försöka förstå mig och sådant måste således leda till bojkott från min sida. Jag kan absolut inte fortsätta stödja människor som saknar vett och sympati, och även då jag annars är ett fan av att försöka bekanta sig med sina olikar fungerar inte detta då X ändå aldrig kommer släppa sitt trångsynta synsätt.
Människan saknar förmåga att debattera, förjävligt att sådana ska få betalt för sitt bloggande medan andra, ytterst välformulerade bloggskriverskor, som dessutom innehar sympatiska och förstående förmågor och inser vikten av att väga åsikter mot varandra, inte får det.
Men sedan kan man ju fortsätta debattera sakens vikt kontra cash.
Jag har bloggat jäkligt länge om man ser bloggning som en term för virtuell dagbok. Redan för 6 år sedan började jag dagligen skriva inlägg likartade med dessa (fast dock lite mer av de desperate I-love-him posterna, haha) och publicera dem på Lunarstorm. Jo, jag vet, lunar liksom, men enligt Svenska Akademiens ordlista är en blogg en virtuell dagbok och i sådana fall kan jag kalla det en slags blogg.
Det som är roligt med att blogga eller föra någon slags skriftlig redogörelse över dagens tankar och händelser är möjligheten att sedan titta tillbaka på hur man mådde och kände för ett år sedan. Nostalgi förstår ni, jag älskar nostalgi.
Således tänkte jag nu, mycket behjärtat, dela med mig av blogginlägg från 16 mars 2006 (hade inget från 16 mars 2007) och snälla, rara ni, ha i minnet att jag endast var 14-15 vid den tidpunkten, därav språket och de 1000 glada gubbarna:
Today is the day, or not 
Tors 16 feb 2006 18:22
tjoho!
hm, bryr mig inte nämnvärt faktiskt, jag har lärt mig hantera det nu 
haha, lev ditt lilla liv. I don’t forbid you or anything..
hahaha, jag är så göööörpositiv typ jämt nu, så därför är det tråkigt att skriva här, för när jag brukar skriva här, så brukar jag typ vara negativ och deppad och allmänt jobbig.. åååååå, det orkar jag inte nu. för jag är glad. GLAD!
det händer lustiga saker HELA tiden, det är typ som om du läser mina tankar eller nått, det är totalweird, men.. who cares spelar ju ingen roll om du vet vad jag tänker, ingenting kan bli pinsamt inför dig typ, jag har redan gjort bort mig så mycket, det har mer blitt en vana haha.
oho, men nu ska jag gå och göra nått vettigt istället.
Kanske dansa, det är phetroligt, spec. magdans OH! < vill gå.
men men.. snart äre’ sommar
puss och hej! ha det fint.
Visst vore det roligt, men helt ärligt så kan alla i dagens reklamklimat inte tjäna pengar på att blogga, tyvärr. Enligt en av våra mest diskuterade bloggerskor denna vecka handlar allt om att nischa sig, men oh nej, jag tror fortfarande inte på faktum att en nischad politisk eller samhällsdebatteringsblogg kan tjäna hackor. Vill du som ung stoltsera med att inkassera dubbelt så mycket i årsinkomst som en vanlig svensson med din dubbla arbetslivserfarenhet, gäller ingenting annat än att flitigt omskriva de senaste modetrenderna och hetaste skoköpen. Tråkigt tycker jag, duktiga bloggare inom andra kategorier borde även de få lön för mödan. Om det nu handlar om det? Om jag får säga det själv så finns det vissa bloggudinnor som totalt säljer ut sig själv till förmån för specifika produkter. S.k. recensionsreklam, där bloggaren får hem en produkt och ombeds recensera den på bloggen, resulterar i de allra flesta fall i en jättehög poängbedömning, minst 4 av 5, och ja.. vad gör man inte för fortsatt ‘förtroende’?
Nåja, vissa må kalla det avundsjuka. Och så kanske det är. Jag har liksom alltid trott på att mina skriftliga begåvningar skulle hjälpa mig nå toppen, men jag tvingas nu inse, att bloggning nog inte är det rätta forumet för kvalitativa debattinlägg och skriftlig excellence.
Kalla mig gärna självgod, men hittills har jag inte stött på någon blogg som överbeträffar min vad gäller språklig kvalité. Fast i slutändan, vem fan verkar bry sig om det?
